Några tankar om nya METAs framtid
Jag har nu tagit del av första numret av nya Meta. Jag var dessutom (som enda icke-styrelseledamot!) närvarande på HAF:s årsmöte och åhörare till den diskussion som fördes om nya Metas inriktning. Jag har några synpunkter, ingen har bett om dem, och om de är ovälkomna kan det inte hjälpas.
Jag tror att Metas målgrupp bör vara arkeologer och arkeologistudenter i Norden. Norden är på många sätt en kulturell enhet och med en gemensam – stark – arkeologisk forskningstradition. Jag tror att det är detta som bör vara referensramarna för Meta, som då kan spela en viktig roll inte bara som presentatör av ny forskning utan också i erfarenhetsutbytet.
Att skandinaver och svenskspråkiga i Finland skriver på engelska i Meta tycker jag är att binda ris åt egen rygg. Det finns ju hur många bra engelskspråkiga tidskrifter som helst att medverka i, om man rent allmänt önskar publicera en vetenskaplig artikel. Att fortsätta att skriva på skandinaviska språk i vetenskapliga sammanhang är, tycker jag, också ett självändamål. Vi behöver slå vakt om och utveckla vår ämnesbehandling och terminologi för att inte drabbas av det som språkvetare kallar domänförlust. Språket skapar också en stimulerande samhörighet.
Vi som inte har engelska som första språk kan visserligen oftast få till en begriplig text (med hjälp av en granskare) men kan vi (och vill vi) diskutera seriösa frågor på vår ofta styltiga engelska? Kanske med en landsman, till råga på allt?
Likaså tror jag inte att det är någon bra idé att vidga Meta till den antika arkeologin. Den är på många sätt en särskild vetenskap och har många egna tidskrifter.
Meta bör, tycker jag, ha sitt fokus på Östersjöområdet.
Uppsala 13/4 2015
Rune Edberg
Fil. dr i arkeologi, Uppsala
Redaktionellt
Mirja Arnshav, Karin Lindeblad
Garden Archaeology – Perspectives, Methods and Analyses
Ann-Mari Hållans Stenholm, Karin Lindeblad, Annika Nordström
Axmar bruk – ett kulturreservat med fossila trädgårdslämningar
Inga Blennå
Lawns and garden meadows – an archaeological perspective
Anna Andréasson Sjögren
Hallonland vid Östra Eneby prästgård – att identifiera bärodling i det arkeologiska materialet
Karolina Kegel
Mot ståndsmässiga linjer
Aja Guldåker
Johanneberg – en landeriträdgård och några paralleller
Christina Rosén
Linköping – en grönare stad?
Emelie Sunding
Från den gruvliga till ljuvliga sidan – odling i industristaden Falun
Jimmy Axelsson Karlqvist, Åsa Berger
Trädgårdar vid stadens rand – bruk av jord som tillgång och reserv
Maria Paring, Mattias Öbrink
Depåstopp Masthugget – en kugge i ett globalt servicenätverk för sjöfart 1801–1803
Andrine Nilsen
En storgård från övergångstiden i Eskilstorp, Skåne
Kristian Brink, Felicia Hellgren, Per Lagerås, Ola Magnell, Therese Ohlsson, Lars Persson, Bengt Söderberg
Recensioner
Rune Edberg, Jens Heimdahl