META –  Medeltidsarkeologisk tidskrift utkom mellan 1979 och 2006. Här finns de äldre numren tillgängliga i pdf-format. Fram till 2000 är numren skannade manuellt, de senare årgångarna finns tillgängliga i form av filer som använts vid trycket.

1979

META 1979 1

Redaktionellt: Vad är Meta?. Sid. 3

Christophersen, Axel. Arkeologi: Mer enn et hull i jorden?  Sid. 4–8.

Wihlborg, Anders. Grävningssäsongen 1979. Sid. 12–13.

Folin, Catharina. Kvarteret Bromsgården i Örebro. Sid. 14.

Malmer, Brita. Sveriges medeltida mynthistoria i ny belysning. Sid. 15–16.

Wahlöö, Claes. Grävsked kolskoffa och spann. Sid. 18­–19.

Andrén, Anders. I Fält: Ett flexibelt rutsystem. Sid. 21–21.

Mandahl, Aina. Litteratur: Bryt ”agrarkrisen” inom arkeologin! Sid. 22.

META 1979 2

Redaktionellt. Sid. 3.

Christophersen, Axel. Arkeologi: Mer enn et hull i jorden?  Sid. 4–8.

Jennbert-Spång, Kristina. Apropos forum för arkeologer. Sid. 9.

Redaktionen. Frågor kring medeltidsarkeologi. Sid. 10.

Stjernquist, Berta, Baudou, evert, Malmer, Mats P & Cinthio, Erik. Synpunkter på medeltidsarkeologi. Sid. 11-16.

Knutsson, Helena, Nordeman, Kjell, Sandstedt, Fred & Zerpe, Leif. Debatt: Skrafferingsproblem. Sid. 17-18.

Andersson, Hans, Broberg, Birgitta & Hasselmo, Margareta. Medeltidsutbildning. Sid. 19-20.

Ödman, Anders. Arkeologens isolering och andra stötestenar. Sid. 21-23.

Bergman, Kjell & Billberg, Ingmar. I fält: Data till nytta?? Sid. 24-27.

Arkeologi i Norrland. Sid. 28.

Sundnér, Barbro. Litteratur: The Archaeological Study of Churches. Sid. 29-30.

 

1980

META 1980 1

Debatt: Mer enn et hull i jorden?

Callmer, Johan. Kommentar. Sid. 2-4.

Christophersen, Axel. Svar till Johan Callmer. Sid. 4-6.

Stroh, Olof. Att gräva sig ett hål i jorden. Sid. 6-14.

Christophersen, Axel. Svar till Olof Stroh. Sid. 14-15.

Andrén, Anders. Biskopen som försvann. Sid. 16-18.

Järpe, Anna. Nomenklatur. Sid. 19-21.

Seitzer-Olausson, Deborah. Vår arkeologiska profil. Sid. 22-23.

Redin, Lars & Wahlöö, Claes. Åter till frågan om skrafferingssystem. Sid. 24-26.

Lindh, Jan. Ett frö, ett frö… Sid. 27-28.

Lundström, Sven. Hur skall man hitta något, när man inte får gräva? Sid. 29-30.

Jönsson, Karna. Om antikvarisk kyrkoarkeologi. Sid. 31-32..

META 1980 2

Redaktionellt. Sid. 1.

Redaktionen. Medeltidsutställningar. Sid. 2.

Dahlin, Elin, Nordeide, Sæbjørg Walaker & Stene, Erna. Oslo: Den nye middelalderutstillningen i Oslo og ulike synspunkter på det å lage utstilling.  Sid. 3-11, 14-15.

Aktuella undersökningar. Sid. 11-13.

Liebgott, Niels-Knud. Problemer og principper omkring en middelaldersamlings nyordning. Sid. 16-19.

Rosborn, Sven. Malmö museum utställer. Sid. 20-22.

Andersson, Aron. Kyrkligt och profant i medeltidsutställningen i Historiska museet i Stockholm. Sid. 23-24.

Moberg, Carl-Anders. Bättre sent. Sid. 25-26.

Wahlöö, Claes. Kalmar, Kalmar Mosterland. Sid. 27-28.

META 1980 3

Redaktionellt. Sid. 1.

Redin, Lars. Kvantitativ hållning och/eller teoretisk medvetenhet – ett problem i medeltidsarkeologi? Sid. 2-13.

Olssen, Olaf. Svar till Lars Redin. Sid. 14-15.

Bertelsen, Reidar. Et litet brev fra ødemarka. Sid. 16.

Næss, Jenny-Rita. Debatt. Sid. 17.

Stjernquist, Berta. Debatt: Har Kalmar uppstått ur intet? Sid. 18.

Wahlöö, Claes. Till en evolutionist. Sid. 19.

Cinthio, Erik. Litteratur: Lübeck i nytt ljus. Sid. 20-22.

Behövs META? Sid. 23

META 1980 4

Redaktionellt. Sid. 1.

Redaktionen. Publicering av stadsgrävningar. Sid. 2-3.

Gustafsson, Jan-Helmer. Uppsala. Sid. 3-4.

Douglas, Margareta & Ödman, Anders. Helgeandsholmenpublikationen. Sid. 4-5.

Ekre, Rune. Om Lödöseprojektet. Försök till enkätsvar. Sid. 5-8.

Rosborn, Sven. Malmö. Sid. 8-10.

Jansen, Henrik M. Svendborg. Sid. 10-12.

Bencard, Mogens. Vedr. Byarkeologiske undersøgelser i Ribe. Sid. 13-14.

Eriksson, Jan E. G. Publiceringsplaner i Tönsberg. Sid. 14-16.

Redaktionen. Försök till sammanfattning. Sid. 17.

Christophersen, Axel. Publisering av store byarkeologiske undersökelser: Problem og strategi. Sid. 18-30.

Man gräver också i norr… Sid. 30.

Larsson, Lars & Bjelm, Leif. Georadar i arkeologins tjänst. Sid. 31-32.

Romberg, Thomas & Wihlborg, Anders. Georadar för att spåra fornlämningar? Sid. 33.

Bertelsen, R. Nordiska forskarkurser. Sid. 34.

Lundström, Sven. Medeltidskonferens i Sigtuna. Sid. 35-36.

 

1981

META 1981 1

Nielsen, Leif Chr. Landsbyregulering og grubehuse. Aktuelle problemer i dansk vikingetidsforskning.  Sid. 2-12.

Christopherssen, Axel. Middelalderens kulturlandskap i sökelyset. Presentation av ett forsknings­

projekt. Sid. 13-16.

Lunde, Öivind & Marstrander, Lyder. Dokumentasjon ved bygravninger i Norden. Sid. 17-19.

Redin, Lars.  TØnsberg sett från sidan. Sid. 20-23.

Moberg, Carl-Axel.  Sagan om det ansvarslösa arkeologparet på 1990-talet och sedan. Sid. 24-25.

Litteratur

Andrén, Anders.  En ny vikingatid I Danmark. Sid. 26-27.

Hebyr, Eva. Presentation av en nyutkommen handledning. Sid. 28-30.

Sundnér, Barbro.  Ebbe Nyborg: Enkeltmænd og fælleskaber i  orgnaiseringen af det romanske kirkebyggeri. Sid 31-35.

Debatt

Stenholm, Leif.  Lerbottnar. Sid. 36-37.

Tesch, Sten. En smakfråga? Sid. 38-39.

Årsmötesprotokoll och stadgar. Sid 40.

META 1981 2

Andersson, Hans. Varför nyare tids arkeologi. Sid. 3-5.

Johansen, Arne. B. Nyere tids arkeologi -et universitetsansvar. Sid. 6-12.

Jönsson, Eva & Kihlberg, Stefan. Eftermedeltida arkeologi i Göteborg. Sid. 13-17.

Dahl, Olga, Lansvik, Anita, Lorentzson, Mona. Kv. Frimuraren i Göteborg: Arkeologi, historia och genealogi. Sid. 18-19.

Jonsson, Leif. ”Nyare tids arkeologi”- några synpunkter från en osteolog. Sid. 20.

Jonsson, Leif. Undersökning av 1600-talsbebyggelse i Marstrand. Sid. 21-23.

Petersson, Maria. Lidköping eller arkeologin och hjälpvetenskaperna. Sid. 24-25.

Christophersen, Axel. Den ekspansive arkeologien – Refleksjoner over begrepet ‘nyere tidens arkeologi’. Sid. 26-35.

Ekre, Rune. Västsvenska medeltidsborgar som arkeologiskt studieobjekt. Sid. 36-39.

Carlsson, Kristina. Fynden från medeltidsborgarna i Västsverige. Sid. 40-43.

Wallander, Anders. Medeltida järn i svenska fyndkomplex. Sid. 44-46.

Olsson, Kerstin & Kindberg, Hans. Några medeltida sevärdheter i Bohuslän. Sid. 47-48.

META 1981 3_4

Redaktionellt. Sid. 1-2

Jensen, Ronnie. Övergivna by- och gårdstomter – ur ett uppländskt perspektiv. Sid. 3-18

Rahmqvist, Sigurd. Det medeltida Sverige – en presentation. Sid. 19-21

Sporrong, Ulf. Individen, samhället och kulturlandskapet – en studie av agrarlandskapet med utgångspunkt från Barknåre by i norra Uppland. Sid. 22-24

Broberg, Anders. ”Tenne efterscriffne vtiord benemd Lingenor hauffer legat i öde i tuhundrade år…” Sid. 26-29

Broberg, Anders. Österlövsta, en medeltida sockenkyrkogård i nordligaste Uppland. Sid. 30-31

Vikingatid och medeltid runt det medeltida Malmö

Rosborn, Sven. Inledning. Sid. 32

Billberg, Ingmar. Byområde och bebyggelsekontinuitet. Sid. 32-36

Rosborn, Sven. Södra Malmöområdet i makroperspektiv. Sid. 36-37

Reisnert, Anders. Fosie i mikroperspektiv. Sid. 37-40

Medeltida bytomter – en antikvarisk enkät. Sid. 41-51

Debatt

Rosborn, Sven. Funderingar kring ett nystartat projekt. Sid. 52-54

Madsen, Per Kristian. Den defaitistiske arkæologi. Sid. 55-57

Wallin, Lasse. Lerottnar – återigen. Sid. 58

Stenholm, Leifh. Motreplik. Sid. 59-60

Ericsson, Ingolf. Medeltidsborgar i västsverige – en kommentar. Sid. 61-65

Mattisson, Ann-Christin. Borgforskning och onomastik. Sid. 66-67

Ödman, Aners. Vad är det här då? Sid. 68

 

1982

META 1982 1

Sawyer, Peter. Priorities in Swedish Medieval Archaeology. Sid. 2-4.

Litteratur

Redin, Lars. Om nya tidens arkeologi – eller möjligheter i Christianias bygrunn. Sid. 5-13.

Andrén, Anders. Den historiska totaliteten. Sid. 14-17.

Wienberg, Jes. Håndverket i forandring? Sid. 18-22.

Cinthio, Hampus. S:t Stefan i Lund. Sid. 23-24.

Deabatt

Christophersen, Axel. Middelalderens kulturlandskap – et skrivebordsprodukt? Sid. 25-29.

Widholm, Dag. Ska kyrkor dokumenteras? Sid. 30-32.

Lindh, Jan. Man kan aldrig vara för säker. Sid. 33-35.

Ekre, Rune. Medeltidsborgar i Västsverige. Kommentar till kommentar. Sid. 36-37.

Liljegren, Ronnie. ”Ler”-bottnar. Sid. 38-40

META 1982 2

Tema

Grøngaard Jeppesen, Torben. Arkeologiske metode anvendt ved fynske landsbyundersøgelser. Sid. 2-10.

Strömberg, Märta. Hagestadsprojektets metodik. Sid. 11-14.

Björhem, Nils & Säfvestad, Ulf. Stolphål – bara flera hål i jorden? Sid. 15-21.

Ohlsson, Tom. Om östdansk boplatsstruktur. Sid. 21-24.

Debatt

Tesch, Sten. Fosfatkarteringsmetoden i sydskånsk fullåkersbygd. Sid. 25-37.

Rosborn, Sven. Ystadsprojektet – igen. Sid. 38-39.

Andersson, Hans. Excavare non necesse est – alltid. Sid. 40-42.

META 1982 3

Romberg, Thomas. Metodkonferens 1982. Sid. 3.

Tema

Jacobsson, Thomas. Smidesprocesser – om några försök i experimentell arkeologi. Sid. 4-7.

Klang, Lennart. Medeltida järnframställning och bebyggelse i östra Småland. Sid. 8-19.

Landström, Klas-Håkan. Västannorstjärn. Sid. 20-25.

Wallerström, Thomas. Medeltidsarkeologi i Norrbotten – en översikt och några reflexioner. Sid. 26-46.

Debatt

Jacobsson, Thomas. Om tid och identitet i arkeologin. Sid. 47-51.

Trotzig, Gustaf. Kan medeltiden bli billigare? Sid. 52-54.

Gustafsson, Jan-Helmer. Bygga nytt – och ändå bevara? Sid. 55-61.

META 1982 4

Debatt

Bonnier, Ann-Cathrine. Kyrkor och städer. Sid. 2-11.

Redaktionen: Osteologiska problem – en introduktion. Sid. 12-13.

Lindh, Jan. Synpunkter på osteologi/arkeologi. Sid. 14-15.

Weigarth, Katharina. Om ben på medeltidsgrävning – en osteologs synpunkter. Sid. 16-18.

Billberg, Ingmar. Osteologmötet del 2… Sid. 19-20.

Christophersen, Axel. Håndverk og tidlig byutvikling. Sid. 21-30.

Winberg, Jes. Replik. Sid. 31.

Björhem, Nils, Säfvestad, Ulf & Tesch, Sten. Var vikingen backstusittare? Sid. 32-35.

Litteratur

Andrén, Anders. Vikingen på nya plundringståg. Sid. 36-37.

Redin, Lars. Malmöya. Sid. 38-39.

 

1983

META 1983 1

Debatt

Maglarp – en tegelkyrka som historiskt källmaterial

Sundnér, Barbro. Inledning. Sid. 2.

Lunde, Øivind. En middelaldersk tegelstenskirke som ”historisk dokument”. Sid. 3-16.

Sundnér, Barbro. Svar till Øivind Lundes oppositionsinlägg. Sid. 16-24.

Debatt

Osteologiska problem

Broberg, Anders. Sid. 25-29.

Söderlund, Kerstin. Sid. 30-31.

Mandahl, Aina. Skånes medeltida agrarbebyggelse (SMAB). Sid. 32-36.

Litteratur

Andrén, Anders. Arkeologi som kulturvetenskap. Sid. 37-40.

META 1983 2

Fritz, Birgitta. Vadstenas ”grop och plankor” – stadens medeltida befästningsverk. Sid. 2-18.

Malm, Gunilla. Sockenkyrka – stadskyrka. Sid. 19-31.

Eriksson, Jan. Två arkeologiska kyrkoundersökningar i Bjälbo. Sid. 32-34.

Hasselmo, Margareta. ”Skänninge marken”. Sid. 36-37.

Debatt

Varenius, Björn. ”Mormors lila kråka”. Sid. 38-41.

Schia, Erik. Helgeandsholmen 1000 år i Stockholms ström. Sid. 42-47.

META 1983 3_4

Ödman, Anders. Kommentar till Helgehandsholmskritik. Sid. 3-6.

Ericsson, Per. Osteologiska föreningar i Sverige. Sid. 7-8.

Debatt

Hyenstrand, Åke. Sten Skansjö och den skånska bebyggelseutvecklingen. Sid. 9-13.

Skansjö, Sten. Den skånska bebyggelseforskningen och Åke Hyenstrand. Sid. 14-18.

Cederlund, Carl-Olof. Varför bara undersöka vrak av örlogsskepp? Sid. 19-22.

Norman, Peter. Nyttan av spektakulära örlogsskepp. Sid. 23-26.

Crumlin-Pedersen, Ole. Foteviks-projektets mål og midler. Sid. 27-31.

Elfwendahl, Magnus. Kastelholms slott – ett medeltida borgprojekt på Åland. Sid. 32-38.

Litteratur

Ödman, Anders. Marinarkeologisk doktorsavhandling. Sid. 39-40.

Lindahl, Anders & Riesnert, Anders. Importkeramik i Gamla Lödöse, Stratigrafi i Gamla Lödöse. Sid. 41-42.

Gustavson, Helmer. Elisabeth Svärdström, Runfynden i Gamla Lödöse (Lödöse – Västsvensk medeltidsstad IV:5). Motala 1982. Sid. 43-45.

1984

META 1984 1

Andersson, Karin. Några synpunkter inför den byggnadsarkeologiska medtodkonferensen 1984  Sid. 2–5.

Wihlborg, Anders. Medeltidsstaden Helsingborg, en kort presentation. Sid. 6-12.

Sundnér, Barbro. Putsrestaureringar och murverksdokumentaion i skånska medeltidskyrkor. Sid. 13-20.

Swanström, Eric. Arkeologisk undersökning av S:t Hans kyrkoruin i Visby. Sid. 21-27.

Wihlborg, Anders. Land och by i middelalderen. Sid. 28.

META 1984 2

Debatt

Kyhlberg, Ola. Myntfynden i Alvastra kloster, en korologisk analys. Sid. 2-19.

Öhnegård, Vilhelm. Räknepenningar, spelpenningar eller ingetdera? Sid. 20-22.

Litteratur

Rosborn, Sven. Bygningsarkeologiske studier. Sid. 24.

Romberg, Thomas. Metodkonferensen 1984. Sid. 25.

META 1984 3 4

Redin, Lars. Kyrkoarkeologi – förnyade möjligheter. Sid. 2-4.

Andersson, Anna-Paula & Cronvall, Mabel. Gärdslövs kyrka – en byggnadsarkeologisk undersökning. Sid. 5-10.

Anglert, Mats. Kapell – vad är det? Sid. 11-18.

Anglert, Marit. Vem försvarade vad? – Några relexioner kring de så kallade försvarskyrkorna. Sid. 19-38.

Bang Larsen, Bent. Om handlens betydning for kirkebyggeriet på Lolland-Falster. Sid. 39-47.

Liepe, Anita. Byggnadsarkeologiska fråge- och problemställningar kring medeltidskyrkorna i Bergunda och Skatelöv. Sid. 48-56.

Malm, Gunilla. Uppsala domkyrka. En kortfattad murverksanalys. Sid. 57-61.

Sundnér, Barbro. Från stenbrott till kyrka – presentation av ett planerat projekt. Sid. 62-76.

 

1985

META 1985 1

Redaktionellt. Sid. 1-2.

Rajala, Eeva. Finland och medeltiden – en kort historik. Sid. 3-5.

Pihlman, Aki & Salonen, Veli-Pekka. Erfarenheter av humanistiskt-naturvetenskapligt samarbete inom Mätäjärviprojektet. Sid. 6-10

Elfwendahl, Magnus. Något om naturvetenskaplig datering och medeltidsarkeologi vid Kastelholms slott, Åland. Sid. 11-15.

Luppi, Päivi. Tavastehus slotts förborg. Sid. 16-22.

Drake, Knut. Arkeologi 2000 i Finland. Sid. 23-24

Debatt

Ersgård, Lars. Gräva bytomter – i Dalarna och Uppland. Sid. 25-30.

Olsen, Olaf. Svar till Ola Kyhlberg. Sid. 31.

Litteratur

Ödman, Anders. Kalmar stads historia del III. Sid. 32-33.

Wisehn, Ian. Sveriges Mynthistoria – en presentation. Sid. 34-36.

Öhnegård, Vilhelm. Medeltidsstaden Nr. 67. Sid. 37-38.

META 1985 2 3

Redaktionellt. Sid. 1.

Schiørring, Ole. Den nye museumslov og middelalder-arkaeologien. Sid. 2-4.

Christoffersen, Axel. Københavnsegnen gjennem 6000 år. Et registreringsprosjekt foran sin afslutning. Sid. 5-11.

Andersen, Mikael. Arkaeologien i Roskilde. Sid. 12-14.

Egevang, Robert. Søborg, den forsvundne købstad. Sid. 15-21.

Hollenfer, Lars. Kort præsentation av middelalderens Kalundborg. Sid. 22-28.

Bille-Henriksen, Birgitte. Hotel Skandinavien, Stege. Sid. 29-32.

Krongaard-Kristensen, Hans. Undersøgelse af bebyggelse fra sen vikingetid og tidlig middelalder ved Viborg Søndersø. Sid. 33-35.

Reinholdt, Helle. En middelalderlig pottemagerovn ved Kragelund i Midtjylland. Sid. 36-40.

Kieffer-Olsen, Jakob. En kirke og kirkegård ved Bygholm. Sid. 41-44.

SecherMadsen, Lennart. Udgravninger i Kolding, 1984. Sid. 45-50.

Madsen, Per Kristian. Kontinuitet eller brud. Linier i det sidste tiårs bebyggelsehistorisk middelalderforskning i Danmark. Sid. 51-67.

Wiell, Stine. Er Haderslev verldens navle? Sid. 68-71.

Poulsen, Bjørn. Arkæologi i Flensborg 1984. Sid. 72-76.

Harck, Ole. Arkæologisk forskning i Egernførde. Sid. 77-84.

META 1985 4

Andersson, Karin. Iwar Anderson in memoriam. Sid. 2-4.

Tema

Andersson, Karin. Om möjligheten att genomföra byggnadsarkeologiska undersökningar – nuläge och fortsatt arbete. Sid. 5-9.

Drake, Knut. Byggnadsarkeologi i Finland. Sid. 10-13.

Johansson, Sölve. Synpunkter på byggnadsarkeologi. Sid. 14-19.

Hidemark, Ove. En restaureringsarkitekt och lärare ser på saken. Sid. 20-27.

Johansson, Sölve. Rapport från Bjersjöholms gamla slott. Sid. 28-35.

Litteratur

Ödman, Anders. Skånsk kyrkobibliografi. Sid. 36.

 

1986

META 1986 1

Redaktionellt. Sid. 1-2.

Klackenberg, Henrik. Medeltidsarkeologi en française. Sid. 3-12.

Debatt

Welinder, Stig. Den omänskliga medeltiden. Sid. 13-17.

Lindh, Jan. Provocare necesse est (???). Sid. 18-24.

Litteratur

Svensson, Eva. Den kungliga 1100-talsmyntningen i Sverige, sedd ur ett politiskt perspektiv. Sid. 25-30.

Jonsson, Rolf. Kavalleristens skyddsbeväpning under Danmarks medeltid. Sid. 31-37.

META 1986 2 3

Innledning. Sid. 1-2.

Lunde, Øivind. Norsk middelalderarkeologi – lovverket og ansvarsfordeling. Sid. 3-6.

Christophersen, Axel. Prosjektet ”Trondheims fortid i bygrunnen: Folkebibliotekstomten” – et forsknings-og publiceringsprosjekt. Sid. 7-16.

Jondell, Erik. Bevare meg vel. Sid. 17-20.

Sælebakke, Inger. Noen foreløbige inntrykk fra en middelalderkirkegård i Tønsberg. Sid. 21-25.

Kroepelien, Britt & Schia, Erik. EDB og arkeologi i Gamlebyen, Oslo. Sid. 26-33.

Solli, Britt. Arkeologen og økofakten. Sid. 34-42.

Berthelsen, Reidar. Storvåganprosjektet – 1985. Sid. 43-49.

Wik, Birgitta. Gardshauger – en hjelp til forståelsen av samfunnet i yngre jernalder og tidlig middelelalder på den nord-norske kysten? Sid. 50-54.

Jørgensen, Roger. Arkeologi på Svalbard. Sid. 55-61.

Jensenius, Jörgen. Bygningsarkeologiske undersøkelser i stavkirker. Sid. 62-64.

Nævestad, Dag. Isegranskipet. Sid. 65-69.

META 1986 4

Redaktionellt Lund. Sid. 1-2.

Redaktionellt Stockholm. Sid. 3-4.

Mogren, Mats. Medodkonferens i österled. Sid. 5-9.

Mogren, Mats. S:t Göran i Visby – en nordisk hospitalshall? Sid. 10-17.

Blidmo, Roger. Synpunkter kring Medeltidsstadens fyndrapport. Sid. 18-29.

Broberg, Anders & Svensson, Kenneth. Östsvenska fyndmaterial – ett fyndpubliceringsprojekt. Sid. 30-37.

Öhnegård, Vilhelm. Grävningarna i Sala gruvby – uppsummering inför materialbearbetningen. Sid. 38-49.

Golabiewski Lannby, Monica. Hantering av myntfynd. Sid. 50-52.

”MEDELTIDA DJUR” – Osteologiskt seminarium i Lund. Sid. 53.

 

1987

META 1987 1_2

Nielsen, Ingrid. Total og symmetrisk stedkontinuitet. Sid. 3-7.

Mikkelsen, Hans. Bulhuse – 50 år efter Clemmensen. Sid. 8-30.

Mejdahl, Ulla. Poghøj – et tidlig middelalderligt gårdsanlæg. Sid. 31-37.

Siemen, Palle. Huse fra tidlig middelalder i Ribe amt. Sid. 38-48.

Christiansen, Henrik. Sig – et middelalderlshus med stensyldsfundament. Sid. 49-50.

Kieffer-Olsen, Jesper. Vorbasse by. Sid. 51-57.

Egeberg Hansen, Torben. Tomten af en middelalderlig smedje ved Skjern. Sid. 58-64.

Henningsen, Helle. En hustomt fra det ældste Ringkøbing. Sid. 65-71.

Hyldgård, Inger. Marie. Tre træhuse på Hedegård. Sid. 72-80.

Madsen, Per Kristian. Senmiddelalderligt bindningsværk i Ribe. Sid. 81-93.

Debatt

Ljungkvist, Carsten. Svar till Eva Svensson vedrørende den tidlige svenske udmøntning. Sid. 94-96.

META 1987 3

Iregren, Elisabeth. & Vretemark, Maria. Några inledande ord. Sid. 1-2.

Ericson, Per. Bosättning i Birka – animalieproduktion och konsumtion. Sid. 3-5.

Vretemark, Maria. Djurben i väst – och mellansvenska städer – en översikt av kunskapsläget. Sid. 6-15.

Lahtiperä, Pirjo. En kort översikt över medeltida benfynd från Norge. Sid. 16-18.

Carlsson, Ronnie. Det osteologiska materialet vid Kastelholms slott på Åland. Sid. 19-23.

Sten, Sabine. Tolkning av djurbenen från Borganäs fogdeborg i Dalarna. Sid. 24-26.

Myrdal, Janken. Boskapens ålder och kön enligt medeltida skriftliga källor. Sid. 27-32.

Lindroth, Birgitta. Ystadprojektet – diskussion kring osteologiskt material från några medeltida landsbyar. Sid. 33-40.

Hallander, Håkan. Husdjurs miljöanpassningar som tolkningsfallgropar. Sid. 41-51.

Werdelin, Lars. Några reflektioner kring svensk osteologi. Sid. 52-56

META 1987 4

Myrdal, Janken. Föremålens formlära- en metoddiskussion. Sid. 3-11.

Bergner, Barbro. Hedniska kultplatser och kristna kyrkor i Storsjöbygden. Sid. 12-32.

Karlsson Lönn, M. Hedendom och kristendom- kultkoinuitet från yngre järnålder till medeltidid. Sid. 33-45.

Roslund, Mats. Rapport från metodkonferensen i Borgholm. Sid. 45-50.

Debatt

Svensson, Eva. Knut Eriksson och den feodala penningen – svar till Carsten Ljungkvist. Sid. 51-56.

 

1988

META 1988 1_2

Cinthio, Erik. Examensämnet Medeltidsarkeologi. Sid. 3-14.

Andrén, Anders.  Ting och text – skisser till en historisk arkeologi. Sid. 15-29.

Wienberg, Jes. Metaforisk arkreologi og tingenes sprog. Sid. 30-57.

Österberg, Eva. Trender i historisk forskning om aldre tid och kontaktytor mellan medeltidsarkeologi och historia. Sid. 58-62.

Andersson, Hans. Medeltidsarkeologi – funderingar kring identitet och förhållningssätt. Sid. 63-69.

DEBATT

Wienberg,  Jes. Dendrokronologi og kildekritik -om dateringen av Store Köpinge kirkes romanske ombygning. Sid. 70-82.

LTITERATUR

Madsen, Per Kristian. Nyt om middelalderkeramik. Sid. 83-93.

Poulsen, Bjørn. Fra det synlige til det usynlige. Sid. 94-97.

META 1988 3

Adolfsson, Gundula. Romantik och antiromantik i dockskåp – om arkeologiska utställningar i Sverige. Sid. 3-11.

Augustsson, Jan-Erik. Stockholms medeltidsmuseum – Helgeandsholmen. Sid. 12-19.

Benneth, Solbritt. Drottens kyrkoruin. Sid. 20-23.

Claesson, Eivind. Medeltidsutställningar i Västergötland under sommaren 1988. Sid. 24-28.

Lidén, Anne. Medeltidsutställningen på statens historiska Museum – kritik och vision. Sid. 29-47.

Litteratur

Roesdahl, Else. Land og By i Middelalderen 1-4. Sid. 48-50.

Protokoll från årsmötet 1988. Sid. 51.

META 1988 4

Eriksson, Anna-Lena. Norska riksborgar – återupplivande av ett forskningsområde. Sid. 3-18.

Roslund, Mats. Polsk vårresa. Sid. 19-31.

Debatt

Redin, Lars. Om makt och vetenskapligt ansvar. Sid. 32-43.

Wahlöö, Claes. Stadshistoria i Malmö – en betraktelse över den nya utställningen. Sid. 44-47.

 

1989

META 1989 1

Andersson, Hans. Vem ställer medeltidsarkeologens frågor? Sid. 3-6.

Svensson, Kenneth. Medeltidsarkeologin som försvann. Sid. 7-16.

Myrdal, Janken. Medeltidsforskning provocerad. Sid. 17-21.

Lindkvist, Thomas. Medeltid, teorier och tvärvetenskap. Sid. 22-30.

Debatt

Walaker Nordeide, Sæbjørg. Betente spor. Sid. 31-46.

Litteratur

Sabo Katalin. Medeltida byar i Ungern – en forskningsöversikt. Sid. 47-56.

META 1989 2

Redaktionellt. Sid. 1-2.

Vretemark, Maria. Medeltida djurben – ett ofullständigt utnyttjat källmaterial. Sid. 3-13.

Löfgren, Anders. Exploateringsgrävt material i de skånska städerna. Sid. 14-24.

Carlsson, Kristina. Funderingar kring relationen stad – omland under tidig medeltid i Västsverige. Sid. 25-35.

Sundnér, Barbro. Kyrkor – ett arkeologiskt källmaterial ovan mark. Sid. 36-41.

Debatt

Andrén, Anders. Spåren förskräcker? Sid. 42-47.

Welinder, Stig. Arkeologi om människor med bokstäver men utan tvål. Sid. 48-52.

Lundström, Inga. Om kronologi och tidsfaktorns betydelse i arkeologiska utställningar. Svar till Anne Lidén. Sid. 53-57.

META 1989 3

Drake, Knut. Borgar, kyrkor och ekonomi i Finland 1220 – 1520. Sid. 3-11.

Palamarz, Elisabeth & Palamarz Piotr. Restaureringen av Kastelholms slott. Sid. 12-22.

Åqvist, Cecilia. Hur mycket skall vi gräva? Sid. 23-29.

Elfwendahl, Magnus. Inte bara betalningsmedel. Sid. 30-43.

Järvenpää, Leila. Kastelholms kungsgård – en presentation. Sid. 44-49.

Mogren, Mats. Jakob Abrahamssons Östhammarshus – Husörn eller Gammelhus? Sid. 50-62.

Debatt

Wienberg, Jes. Kaos i tiden. Sid. 63-70.

META 1989 4

Brendalsmo, Jan. Fra gavegiver til lovgiver – En diskusjon om legitimitet i statsdannelseprocessen, med vekt på de tidlige byerna. Sid. 2-17.

Sellevold, Berit. Gravskikk i en brytningstid; haug på Hadseløya. Sid. 18-36.

Debatt

Nordeide, Sæbjørg. W. Latente og manifeste spor. Sid. 37-39.

Andrén, Anders. I Vidars spår. Sid. 40-42.

Lundström, Inga. En tredje väg för den arkeologiska utställningen. Sid. 43-50.

Welinder, Stig. Kaos i huvet på… Sid. 51-52.

Wienberg, Jes. Kaos i kaosforskningen. Sid. 53.

Årsmötesprotokoll. Sid. 54.

 

1990

META 1990 1_2

TEMA: MEDEL TIDA LANDSBYGD

Sporrong, Ulf. Landsbygden som forskningsobjekt. Sid.3-13.

Widgren, Mats. Vem tar ansvar for landskapshistorien vid exploateringsundersökningar? Sid. 14-24.

Gren, Leif. Människan som en del av landskapet. Sid. 25-32.

Klang, Lennart. Den medeltida landsbygden i Norrbotten. Sid. 33-44.

Augustsson, Jan-Erik. Den medeltida landsbygdens hus. Sid. 45-60.

Claesson, Eivind. Medeltida byar i Västergötland. Sid. 61-64.

Josephson, Magnus. Den medeltida sätesgården Tärnö. Sid 65-74.

Berthelsen, Reidar. Nettverkssamarbeid i mellomalderarkeologi/ historisk arkeologi under Nordplus. Sid. 75-80.

Brendalsmo, Jan.  Botaniske analyser og mageinnhold. Sid. 81-86.

Sundner, Barbro. Hantering av dendrokronologiska undersökningar i byggnadskonstruktioner. Sid. 87-93

Debatt

Welinder, Stig & Wienberg, Jes.  Kaos i debatten. Sid. 94-96.

Apropå Kaos – En redaktionell kommentar. Sid. 95.

Litteratur. Sid. 96-100

META 1990 3

Tema: Gotland under vikingatid och tidig medeltid

Visbyredaktionen. En inledande kommentar. Sid. 2-3.

Carlsson, Anders. Gotland och Visby mellan vikingatid och medeltid – ett debattinlägg. Sid. 4-15.

Westholm, Gun. Visby – Bönders hamn och handelsplats. En efterskrift. Sid. 16-34.

Rönnby, Johan. Bulverket – varumagasin, motståndsfäste eller platsen för Gotlands tidigmedeltida femtekolonnare? Sid. 35-41.

Jonsson, Kenneth. Den äldsta gotländska myntningen. Sid. 42-53.

Östergren, Majvor. Det gotländska alltinget och cistercienserklostret i Roma. Sid. 54-66.

Broberg, Anders, Manneke, Peter, Runeby, Christian & Svanström, Eric. Hallegårde i Halla – Social stratifiering eller bara en tillfällighet? Sid. 67-79.

Debatt

Iregren, Elisabeth. Var det bara Adam som grävde? Sid. 80-81.

META 1990 4

Mogren, Mats. Ökad utblick för ökad insikt – en slags inledning. Sid. 2-16

Trotzig, Gustaf. Arkeologi och u-landssamarbete. Sid 17-21

Nydolf, Gunilla Wickman & Nils-Gustaf. Sid. 22-31

Broberg, Anders. Några problem aktualiserade av ett svenskt/somaliskt forskningssamarbete. Sid 32-45

Lindahl, Anders. Arkeologi i Zimbabwe. Sid 46-64

Holmström, Marie & Petrén, Mikael. Madagaskar – förfäderslandet. Sid. 65-74

Löfgren, Anders & Nydolf, Nils-Gustaf. Svensk arkeologi i Afrika – afrikansk arkeologi i Sverige. Exemplet Tanzania. Sid. 75-87

Syse, Bent. Great Zanzibar Sid.88-97

Blennow, Marie-Louise. Att arbeta på Comorerna. En jämförelse med Medelhavsländerna. Sid. 98-99

Mogren, Mats. Bebyggelsearkeologi på Sri Lanka. Sid. 100-117

Redin, Lars. Svensk arkeologi i tredje världen. Sid 118-125

Protokoll från årsmöte 1990

 

1991

META 1991 1

Andersson, Hans. Några scener från den historiska arkeologins arenor i USA. Sid. 3-10.

Andrén, Anders. På spaning efter den postprocessuella arkeologin. Sid. 11-16.

Roslund, Mats. Rysk höst – Arkeologi i Leningrad. Sid. 17-34.

Wienberg, Jes. Strejftog i Estland. Sid. 35-53.

META 1991 2

Andersson, Sofia. Bebyggelseutvecklingen i den värmländska skogsbygden under medeltiden. Sid. 3-10.

Svensson, Eva. Erämarkskultur i norra Värmland. Sid. 11-22.

Bladh, Gabriel. Svedjebrukskuturens landskapsutnyttjande. Sid. 23-36.

Myrdal-Runebjer, Eva. Den skogsfinska invandringen och produktionsprocessens arkeologi. Sid. 37-50.

Debatt

Thunmark-Nylén, Lena. Bucklan är kastad – Gotlands vikingatid som debattämne. Sid. 51-57.

META 1991 3

Alttoa, Kaur & Tamm, Jaan. Utforskning av historiska städer i Estland – resultat och perspektiv. Sid. 3-18.

Debatt

Wallerström, Thomas. Vädret, makterna och utmarkernas nyttjande under medeltiden. Sid. 19-42.

Adolfsson, Maria. Finskt och svenskt i nordvästra Värmland – kommentarer kring en kartöversikt. Sid. 43-50.

Kyhlberg, Ola. Verklighet eller dröm? Gotland mellan vikingatid och medeltid. Sid. 51-69.

Aktuellt

Mogren, Mats. Östersjöländernas Chateau Gaillard (?).Sid. 70-72.

META 1991 4

Blidmo, Roger. Ett monument varaktigare än koppar. Sid. 3-9.

Clarke, Helen. The publication of medieval excavations in England. Sid. 10-14.

Ersgård, Lars. Konsten att skriva en grävningsrapport. Sid. 15-20.

Wienberg, Jes & Karlberg, Inger. At grave og at skrive. Sid. 21-31.

Debatt

Svensson, Eva. Svenskar och finnar i norra Värmlands utmarker. Sid. 32-37.

 

1992

META 1992 1_2

Kieffer-Olsen, Jakob. Dateringen af den middelalderlige kirkegård I Lödeköpinge- et debatoplæg. Sid. 4-20.

Boldsen, Jesper. Dateringen afødekirkegården i Löddeköpinge. Sid. 21-27.

Cinthio, Hampus. Svar på Jakob Kieffer-Olsens debattartikel om dateringen av den tidigmedeltida kyrkogården I Löddeköpinge. Sid. 28-29.

Cinthio, Maria. Några daterings- och tolkningsproblem auktaliserande I samband med bearbetningen av gravar och kyrkogård tillhörande Trinitatiskyrkorna I Lund. Sid. 30-39.

Helgesson, Bertil. En märklig fördelning- ett senvikingatida gravfält i Fjälkinge, Skåne. Sid. 40-43.

Archini, Caroline. Skillnader I ålders- och könsfördelning I populationen på medeltida kyrkogårdar I Skåne. Sid. 44-61.

Carelli, Peter. Inför döden är inte alla lika- profana gravar I medeltidens Lund. Sid. 62-83

Brendalsmo, Jan & Røthe, Gunnhild. Haugbrot eller de levendes forhold til de døde- en komapativ analyse. Sid. 84-119.

Vretemark, Gunhild. Den kønssegregerade kyrkogården- ett utslag av Mariakult? Sid. 120-128

DEBATT

Kylberg, Ola. Det arkeologiska kulturarvet- och arkeologernas! Sid. 129-137

Larsson, Stefan. Arkeologi och vanmakt. Sid. 138-141

META 1992 3

Bengtsson, Lisbet. The Perception and Notion of Space in Relation to Architecture. Sid. 2-21.

Solli, Brit. Historiens og Arkeologins poetikk – å skrive om fortid. Sid. 22-35.

Debatt

Blidmo, Roger. Rapportberget – förslag till dess nedbrytning. Sid. 36-41.

Morisse, Tor. Borgstudier och medeltidsforskning. Provocerad. Sid. 42-48.

Svensson, Eva & Millberg, Per-Olof. Hur skall vi prissätta våra fornlämningar? Sid. 49-51.

Aktuellt

Nordisk museifestival i Stavanger. Sid. 52.

META 1992 4

Christophersen, Axel. Historisk arkeologi i Norge – noen innledende refleksjoner. Sid. 3-8.

Bertelsen, Reidar. En arkeologi for historisk tid eller en europeisk mellomalderarkeologi i Norge? Sid. 9-15.

Olsen, Bjørnar. Historisk arkeologi: fagpolitisk nødvendighet eller disiplinært blindspor? Sid. 16-21.

Ekroll, Øystein. I ingenmansland? Faget mellom arkeologi om middelalderen? Sid. 22-30.

Molaug, Petter. B. Middelalderararkeologi eller arkeologi om middelalderen. Sid. 31-37.

Lunde, Øivind. Fra middelalderarkeologi til historisk arkeologi. Sid. 38-44.

Herteig, Asbjørn. E. Min vestenfjelske modell. Sid. 45-49.

Øye, Ingvild. Hvor historisk er historisk arkeologi? Sid. 50-60.

Sandnes, Jørn. Norsk middelalderarkeologi – noen historikersynspunkter. Sid. 61-64.

Skre, Dagfinn. Arkeologer, historiker og den kriminelle straffeprosess. Sid. 65-69.

Christophersen, Axel. Mellon tingenes tale og tekstenes tyranni. Om faglig identitet og selvforståelse i historisk arkeologi.  Sid. 70-87.

 

1993

META 1993 1

Larsson, Stefan & Rudebeck, Elisabeth. Arkeologin och makten över meningen. Sid. 3-19.

Rosén, Christina. Nyare tids arkeologi – ännu en gång. Sid. 20-22.

Stibeus, Magnus & Jonsson, Leif. En kyrkogård i Kristinehamn går igen. Sid. 23-38.

Rausing, Gad. Rapporter och uppsatser. Sid. 39-42.

MacLeod, Mary. Contract Archaeology in Britain. Sid. 43-49.

Andrén, Anders. Några randanmärkningar till en text. Sid. 41-43.

META 1993 2

Holmström, Marie & Redin, Lars. Tankar efter ett seminarium. Sid. 3-6.

Meschke, Christian. Kulturminneslagens egentliga innebörd. Sid. 7-12.

Broberg, Anders. Medeltida stadslager och kunskapspotentialen i de s k massmaterialen. Sid. 13-24.

Andrén, Anders. Kunskapspotentialen i stadsarkeologi. Sid. 25-40.

Borg, Gunnar. Hotet mot medeltida kulturlager ur naturvetenskaplig synpunkt. Sid. 41-43.

Oxley, John. Leave it on the Ground! Preserving Archaeological Deposits in York. Sid. 44-57.

Debatt

Christophersen, Axel. Om ting, tekster og tyranni – noen fotnote- bemerkninger til Anders Andrén. Sid. 58-68.

META 1993 3_4

Callmer, Johan. Från herravälde till statlighet i Skandinavien ca. 0-1100 e. kr. Sid. 4-19.

Hyenstrand, Åke. Drakdödare och hjältesaga – en essä om riksenande. Sid. 20-26.

Näsman, Ulf. Från Region till Rike – Fra Stamme til Stat. Om danernas etnogenes och om den danska riksbildningen. Sid. 27-38.

Debatt

Larsson, Stefan. Lunda-arkeologin i ljuset av erfarenheterna från de senaste utgrävningarna. Sid. 39-65.

Svensson, Eva. Ett litet försök att rikta debatten – och ett ännu kortare svar. Sid. 66-68.

Wienberg, Jes. Tavse romanske tårne. Sid. 69-92.

 

 1994

META 1994 1

Gustin, Ingrid & Sabo, Katalin. Inledning. Kvinnor inom medeltidsarkeologi. Sid. 2-13.

Sellevold, Berit. Kvinnebegravelser i middelalderen. Sid. 14-21.

Dommasnes, Liv Helga. Hva ønsker vi å få vite om middelalderens samfunn? Kjønnsroller, genderverdier og forandringer. Sid. 22-34.

Arwill-Nordbladh, Elisabeth. Begriper vi begreppen? Om androcentrismen i några vanliga analytiska begrepp. Sid. 35-47.

Intervju med Roberta Gilchrist. Towards a more humanistic interpretation. Sid. 48-52.

Gilchrist, Roberta. Gender as an analytical category: The archaeology of medieval nunneries. Sid. 53-62.

Peterson, Bodil. Kvinnor och män i Birka. Sid. 63-70.

af Geijerstam, Jan. ”Det dolda budskapet”. Sid. 71-73.

Bokpresentationer. Sid. 74-84.

Aktuellt

Flodin, Lena. Stadsarkeologiskt GIS. Sid. 85-87.

META 1994 2

Redaktionellt. Sid. 1.

Erik Cinthios forskningsfond. Sid. 2.

McLees, Chris, Nordeide, Sæbjørg W., Petersén, Anna & Saunders, Tom. The production of archaeological knowledge: The theory and method of urban excavation. Sid. 3-29.

Andersson, Sofia & Svensson, Eva. Skramle i Gunnarskog – eller sagan om en medeltida ödegård. Sid. 30-38.

Landmark, Torbjørn. Fragmenter fra den svenske borgforskning. Sid. 39-47.

Tagesson, Göran & Wigh, Bengt. Ben och annat skräp – om osteologi och bebyggelseutveckling i det medeltida Linköping. Sid. 48-65.

Debatt

Nicklasson, Påvel. Inter armas tacet leges. Vapengravar, riksbildning och arkeologisk historieskrivning. Sid. 66-74.

Paasche, Knut. Den totale kontrollen, en utopi? – eller jeg ser det men jeg liker det ikke! Sid. 75-81.

Litteratur

Wienberg, Jes. Fra ridderspore til træsko. Sid. 82-89.

Mogren, Mats. Anmälan av Castella Maris Baltici I. Sid. 90-91.

Mogren, Mats. Anmälan av Ny Varberg – staden som blev kungsgård. Sid. 92-93.

META 1994 3_4

Harrisson, Dick. Etnicitet i historisk forskning: även ett tidigmedeltida problem. Sid. 3-12.

Zbigniew, Kobyliński. Early Slavs – are they archaeologically visible? Sid. 13-27.

Martens, Jes. Kampen om Forhistorien. Om etnicitet og brugen af etniske tolkninger i den førromerske jernalder. Sid. 28-48.

Price, Neil. Acts of identity? Ethnicity and architecture in the Viking Age. Sid. 49-71.

Werbart, Bozena. “Ju fler rötter, desto mindre vajar ett träd i vinden”. Personliga tankar om arkeologi och etnicitet. Sid. 72-83.

Zachrisson, Inger. Beslagna bälten och ett par skidor – etnicitet är inte så enkelt. Sid. 84-97.

 

1995

META 1995 1

Bäck, Mathias. Importkeramiken i Birka. Sid. 4-21.

Elfwendahl, Magnus. Äldre rödgods eller utvändigt glaserade lergodskannor i Uppsala. Sid. 22-33.

Roslund, Mats. Fyra skisser till en keramisk dialog. Sid. 34-59.

Vince, Alan. The Study of Imported Medieval Pottery in Southern Scandinavia. Sid. 60-64.

Mogren, Mats. Ödmårdens fjärrleder. Något om den försummade kommunikationsforskningen, om de vita fläckarnarnas arkeologi och om ett projekt i startgroparna. Sid. 65-86.

META 1995 2

Anund, Johan. Stadsarkeologi på UV Uppsala. Stratigrafisk metodhistorik och lägesrapport. Sid. 3-18.

Larsson, Stefan. Till frågan om metoden 2. Sid. 19-45.

Cederlund, Carl Olof. Vad är marinarkeologi? En studie av ideologiska och symbolistiska tendenser i svensk marinarkeologi – byggd på littertur publicerad 1986 – 1990. Sid. 46-65.

Wienberg, Jes. Ting som tidsmaskiner. Sid. 66-72.

Lundström, Inga. & Pilvesmaa, Marja-Leena. Museiutställningar och vetenskap. Sid. 73-75.

META 1995 3

Mogren, Mats. Vår outforskade gårdag. Efterreformatorisk arkeologi i Sverige – dess ljusglimtar och brister. Sid. 3–14.

Bjuggner, Lena. Från sydhalländsk horisont. Nyare tids arkeologi på landsbygden; en lägesrapport. Sid. 15–24.

Rosén, Christina. Keramik som kulturell spegel. Yngre rödgods i olika miljöer ca 1550-1850. Sid. 25–38.

Hansson, Marie. ”De äro icke trädgårdar”. Om den skånska allmogens havar. Sid. 39–45.

Andersson, Carolina & Hållans, Ann-Mari. Tankar om ting. Sid. 46–50.

Gaimster, David. Writing home – a British perspective on post-medieval material culture studies in Sweden. Sid. 51­–64.

META 1995 4

Crumlin-Pedersen, Ole. Maritim arkæologi – et ideologisk særtilfælde? En replik til Carl Olof Cederlund. Sid. 3-6.

Einarsson, Lars. Kommentar till C O Cederlunds artikel i META 95:2. Sid. 7-10.

Rönnby, Johan. En kritisk marinarkeologi?! Sid. 11-12.

Varenius, Björn. Vad är marinarkeologins problem? Sid. 13-17.

Westerdahl, Christer. Från bondens sjöbod går alltid en tamp till fiskarens lada. Till den maritima arkeologins försvar. Ett svar till Carl Olof Cederlund. Sid. 18-27.

Flyg, Pernilla. Digital medeltidsarkeologi på UV. Sid.28-38.

Stilborg, Ole. En ugn är en ugn. är en ugn. Om ugnar i allmänhet och en ugn från Skummeslöv, Halland i synnerhet. Sid. 39-48.

Anund, Johan & Carelli, Peter. Rapport från ett stadsarkeologiskt möte i Lübeck. Sid. 49-54.

Bäck, Mathias. Rhenländsk keramik 600-1600. Kongress i Köln, 10-13 maj 1995. Sid. 55-64.

 

1996

META 1996 1

Larsson, Stefan & Saunders, Tom. Rummet, ordningen och arkitekturen – en social analys av ett medeltida maktcentrum. Sid. 3-30.

Pettersson, Susanne & Svensson, Eva. Jakten på den försvunna ”Svensson”. Sid. 31-45.

Rui, Liv Marit. Et arkeologisk materiale fra middelalder-Oslo i feministisk perspektiv. Sid. 46-58.

Thurston, Tina. L. Reconstructing local and regional landscapes in Viking Age and Medieval Denmark. Sid. 59-84.

META 1996 2

Eriksdotter, Gunhild. Byggnadernas stratigrafi – exempel på byggnadsarkeologisk metodik. Sid. 3-19.

Gardelin, Gunilla. Byggnader – ett hotat källmaterial. Sid. 20-32.

Jansson, Petter. Några byggnadsarkeologiska funderingar. 33-41.

Johnsson, Kristina. På kurs i praktisk byggnadsarkeologi. Sid. 42-44.

Reisnert, Anders. Några aspekter på byggnadsarkeologi och byggnadsvård från Malmös horisont. Sid. 45-51.

Wallin, Pia. Vad är det som behövs? Argument för en arkeologisk dokumentation av byggnadsminnen. Sid. 52-55.

Cederlund, Carl Olof. Om vikingaskeppssyndromet: innebörd, uttryck och rollspel. Sid. 56-73.

Petersson, Bodil. Trelleborgen i Trelleborg – borgen och boken. Sid. 74-80.

Wienberg, Jes. Arkeologiska liv lästa. Sid. 81-84.

META 1996 3

Hansson, Martin. Fornlämningar, kulturlandskap och kulturmiljövård – kommentar till ett skeende. Sid. 3-12.

Riddersporre, Mats. Uppåkra – en diskussion med utgångspunkt i de äldsta lantmäterikartorna. Sid 13-32.

Gansum, Terje. Strukturasjonsteori – om arkeologers behov for handlingsteori. Sid. 33-51.

Hjørungdal, Tove. Att ifrågasätta den vetenskapliga revolutionen. Sid. 52-57.

Stilborg, Ole. De formende hænder. Sid. 58-67.

Cederlund, Carl Olof. Ur ”Om vikingaskeppssyndromet: innebörd, uttryck och rollspel”. Sid. 68-71.

META 1996 4

Bäck, Mathias & Svensson, Kenneth. Single Context på Birka. Sid. 3–11.

Hill, David & Paasche, Knut. Use of GIS and three-dimensional documentation on multi layer urban archaeological sites. Sid. 12–25.

Larsson, Stefan. Att arbeta med stratigrafi i Lund – konsekvenser för vår syn på den medeltida staden. Sid. 26–34.

Price, Neil. Emerging from the underground: comments on the first Nordic Stratigraphy meeting. Sid. 35–44.

Ros, Jonas. Stratigrafi med erfarenheter från Sigtuna. Sid. 45–55.

Andersson, Daniel; Bergsten, Örjan; Hellervik, Karl H & Häggström, Leif H. Lettisk järnålder. Intryck, tankar och reflektioner på en främmande arkeologi. Sid. 56–62.

 

1997

META 1997 1

Carelli, Peter. Skånsk borgforskning anno 1996 – en resumé. Sid. 3–13.

Hansson, Martin. Borg, befäst gård, huvudgård. Exempel från södra Småland. Sid. 14–31.

Magnusson, Gert & Mogren, Mats. Ängersjö – akademin i skogen. Sid. 32–45.

Nordeide, Sæbjørg W. Historisk arkeologi: mellom mennesker, metode og materialer. 46–61.

META 1997 2

Carlsson, Ronnie. Ålands kyrkor – en kritisk recension. Sid. 3-13.

Christophersen, Axel. ”…og han sat der lenge og vakta landet…” Momenter til en diskusjon om Konghelle i middelalderen. Sid. 14-32.

Roesdahl, Else. Dansk middelalder-arkæologi – nu og fremover. Tilltrædelsesforelæsning. Aarhus Universitet 11 april 1996. Sid. 33-47.

Wienberg, jes. Arkæologin, sproget og samfundet. Sid. 48-60.

Mogren, Mats. Hallström, forntiden, samtiden – och medeltiden. Sid. 61-64.

META 1997 3

Andrén, Anders. I Platons skugga – intryck av den efterantika arkeologin I Grekland. Sid. 3-36.

Roslund, Mats. På drift i tid och rum? Om informationspotentialen i komposita dokumentationsmaterial. Sid. 37-53.

Hiekkanen, Marcus. Några ord om ¹⁴C-dateringar av murbruk samt om bosättningskontinuitet på Åland. Sid. 54-59.

Lundström, Inga & Adolfsson, Gundula. Nordisk museifestival permanent i Stavanger. Sid 60-63.

META 1997 4

Christophersen, Axel. Byer? Hvilke byer? Tanker om byutvecklingen i Norge i middelalderen. Sid. 3-20.

Nordeide, Sæbjørg. W. Aktivitet i erkebispens anlægg i Norge, belyst ved gjenstandsmateriale. Sid. 21-32.

Häggström, Leif. H. Mot internationalism och globalt kulturarv. Sid. 33-46.

Niklasson, Påvel. Jes Wienberg och samhället. Sid. 47-52.

Wienberg, Jes. Stormænd, stormandkirker og stormandsgårde – kritiske reflektioner. Sid. 53-61.

 

1998

META 1998 1

Eriksdotter, Gunhild, Gardelin, Gunilla & Wallin, Pia. ”Från byggnad till dokument” – en presentation av ett byggnadsarkeologiskt projekt. Sid. 3-25.

Magnusson, Gert. Järnverk och bergsbruk under medetiden. Sid. 26-47.

Gustin, Ingrid & Schmidt Sabo, Katalin (introduction). ”Medieval Europé Brugge – 97” & 7 questions to 7 countries. Sid. 48-66.

META 1998 2

Berglund, Birgitta. Historisk arkeologi og utvikling av arkeolgi i konfrontasjon med tekst og bilde. Sid. 3-19

Larsson, Stefan & Johansson Hervén, Conny. Källmaterialsproduktion och förståelsehorisonter i stadsarkeologin. Sid. 20-41.

Carlsson, Tom. Det enskilda kristnandet – en kristen grav från vikingatidens Östergötland. Sid. 42-50

Lindeblad, Karin & Nielsen, Ann-Lili. Munkeboda – en presentation av en pågående borgundersökning i Östergötland. Sid. 51-59

META 1998 3

Carelli, Peter. Varubytet i medeltidens Lund Uttryck för handel eller konsumtion? Sid. 3-27

Jensen, Ola W. Källor till det förflutna Om tingens källvärde förr och nu. Sid. 28-41.

Nordeide Sæbjørg Walaker. Tekstens tyranni og brysomme konfrontasjoner Svar til Bergund i META 1998:2. Sid. 42-47.

Rosund, Mats. Arkeologisk metod och retorik – ett svar till Stefan Larsson och Conny Johansson-Hervén. Sid. 48-65.

META 1998 4

Cederlund, Carl Olof. Myten om vårt vikinga-ursprung. Sid. 3-24.

Sjöstrand, Per Olof & Tarsala, Ilse. Åland mellan järnålder och medeltid. Sid. 25-37.

Anund, Johan. Mångsysslare, småstäder och klassresor. Nordens bronshantverk som exempel på möjligheter inom socialarkeologi. Sid. 38-62.

Wienberg, Jes. Middelalderens Bornholm. Sid. 63-67.

 

1999

META 1999 1

Wienberg, Jes. Flugten fra middelalderen. Sid. 3-17.

Drake, Knut. Finlands nya medeltid. Sid. 18-23.

Gansum, Terje. Veierutenforbindelse? Positivisme og socialteori i veiforskningen. Sid. 24-37.

Molaug, Petter. B. Noen tanker om representativitet ved middelalderske bygravninger. Sid. 38-48.

Olsson, Anders. Spår av avfallshantering i ett urbant sammanhang. Sid. 49-65.

META 1999 2

Wagnkilde, Hanne. Slaviske træk i bornholmske grave fra tiden omkring kristendommens indførelse. Sid. 3–20.

Ingemark, Dominic. Kontrafaktisk arkeologi – Alternativa förflutna som analytiskt instrument för arkeologisk tolkning. Sid. 21–33.

Jörmyr, Carola. Ystad och byggnadsvården – en studie i behandlingen av byggnadsarkeologiskt källmaterial under 1900-talet. Sid. 34–48.

Haggrén, Georg. Två perspektiv på den materiella kulturen på slott och sätesgårdar under den äldre vasatiden. Sid. 49–62.

META 1999 3

Karlsson, Håkan. Den kritiska dialogens nödvändighet. Svensk arkeologi inför det 21 århundradet. Sid. 3-19.

Larsson, Stefan. Källmaterialets olidliga lätthet – en fortsättning på diskussionen kring arkeologins ursprung. Sid 20-28.

Wienberg, Jes. Vindmøller men ingen mel.  Sid.29-30.

Saunders, Tom. Några slutsatser från att intiegrera skriftliga källor och stratigrafi. Sid. 31-44.

Lorén, Dan. En skogsarbetarkojas bekännelser. Sid. 45-59.

META 1999 4

Häggström, Leif H. Något om metalldetektorns nytta och förtret utifrån erfarenheter inom Vitteneprojektet. Sid. 3–11.

Jonsson, Kristina. Bland barnaföderskor, spädbarn och ”vuxna barn” – social och religiös kontroll speglad i gravmaterialet från Västerhus. Sid. 12–35.

Linaa Larsen, Jette. Fra skår til strukturer. Multivariable analysemetoder anvendt på dansk keramik fra senmiddelalder og renæssance. Sid. 36–44.

Nicklasson, Påvel. Gudfasts gård i Stafsinge. Sid. 45–57.

 

2000

META 2000 1

Tesch, Sten. Det sakrala stadsrummet – den medeltida kyrkotopografin i Sigtuna. Sid. 3–26.

Monié Nordin, Jonas. Att skapa platser och få makt. Om maktens rumsliga ambitioner i Dalarna på 1300- och 1400-talen. Sid. 27–44.

Pelvonen, Karim; Haggrén, Georg & Niukkanen, Marianna. Den historiska arkeologin i Finland under 1990-talet. Sid. 45–59.

Suhonen, Veli-Pekka. Några tankar kring den finländska borgforskningens framtid. Sid. 60–65.

META 2000 2

Christophersen, Axel. Byen er død. Så hvad gjør vi med historien? Sid. 3–15.

Augustsson, Jan-Erik. ”Urbaniseringsprocesser i Västsverige” – rapport från ett forskningsprojekt. Sid. 16–25.

Karlenby, Leif & Ramström, Annica. Historisk arkeologi i forskning och antikvarisk beslutsgång. Sid. 26–38.

Werbart, Bozena. Judar under 1000-talet. Sid. 39–54.

META 2000 3

Elfwendahl, Magnus & Grundberg, Leif. Keramik & politik. En pilotstudie om materiell kultur ur ett norrländskt perspektiv. Sid. 2-29.

Regner, Elisabeth. Döden, makten och rummet i tre cistercienserkloster. Sid. 30-45.

Ylönen-Peltonen, Raija. Interpreting Children´s Graves in Early Christian Cemeteries in Finland – Two 11^th – 13^th Century Cemeteries in Southwestern Finland. Sid. 46-55.

Jäkärlä, Tiina. Armställningar från tre finska medeltida begravningsplatser – Korois I Åbo, Liikistö I Ulfsby och Kirkkailanmäki I Hollola. Sid. 56-63.

META 2000 4

Hansen, Gitte. Bydannelse og forklaringaf sociale fænomener. Individualisme, kollektivisme og Giddens strukturationsteori. Sid. 2-16.

Uotila, Kari. Stormannagården Laukko under medeltiden – den finländska landsbygden och kontakterna till Europa. Sid. 17-25.

Wienberg, Jes. Fæstninger, magasiner og symboler – østersøens flertydige kirker. Sid. 26-58.

 

2001

META2001_1

 

Ekman, Tomas. En He-man i vadmal- Stormannen som arkeologisk fiktion. Sid 3-12.

Alén, Vesa. Från svärd till knappnålar. Relationen mellan nya grävningsmetoder och föremålsfynd i utgrävningen av några kyrkor på 1960- 1980- talen. Sid. 13-23.

Taivainen, Jouni. Tyrväntö sockens bosättningshistoria från järnålder till medeltid. Sid. 24-40.

Bäck, Mathias. Ny bok om bebyggelsehistoria och arkeologi i Laukko, Finland. Sid. 41-43.

Högberg, Anders. Barn och materiell kultur- reflexioner kring en läsning. Sid. 44-47.

Bäck, Mathias. Report from a seminar on red earthenware. Sid. 48-54.

META2001_3

Edberg, Rune. Rurik, Jaroslav den vise och Djingis khan. Sid. 3-18.

Knarrström, Annika. Rum för den tidiga kristna tron. Sid. 19-39.

Häggström, Leif. Lövtäkt i Västsverige – fragment av ett biologiskt kulturarv. Sid. 40-49.

Kyvik, Gro. Fenomenologiske perspektiver på tid i arkeologi. Sid. 50-57.

META2001_4

Wienberg, Jes. Arkæologi, pseudoarkæologi og sakral topografi. Sid. 3-31.

Bentz, Emma. RURALIA IV. Summering av en konferens med temat ”The rural house from the Migration Period to the oldest still standing buildings”. Sid. 32-41.

Valors, Magdalena. Spanish medieval archaeology: an approach with a brief bibliography. Sid. 42 -57.

 

2002

META 2002 1

Wallerström, Thomas. Hä­lsingland, medeltidens Sverige och begreppet ­centralmakt­. Reflexioner kring Mats Mogrens ­Faxehus i maktens landskap. En historiskarkeologi. Sid.3-24.

Pedersen, Morten. HovedkirkeriDanmark. Sid. 25-48.

Hermansson, Lars. Kungahä­lla som maktbas. Staden i dess sociopolitiska och ideologiska kontext: 1123-1135. Sid. 49-66.

META 2002 2

Andersson, Hans. Tankar och perspektiv – ja, slutsummering, nja. Avslutningsföreläsning 31 okt, 2001.Sid. 3-21.

Andrén, Anders. Efter medeltidsarkeologi? Sid. 22-29.

Gansum, Terje. Hestesko og hesteskosøm som kildemateriale. Sid. 30-38.

Mogren, Mats. Medeltida gränser – förhandlande, manipulerande, dynamiska. Sid. 39-48.

Lind, Niels. Bayesian Analysis of the Alignments of Bornholm´s Medieval Churches. Sid. 49-55.

Haagensen, Erling. Kirker, geometri og statistik. Sid. 56-68.

META 2002 3

Berg, Kristian. Museerna och diagnosen. Sid. 3-8.

Malmlöf, Maria. Kalmar länsmuseum i ett framtidsperspektiv. Sid. 9-19.

Alin, Margareta. Museet och Människan. Om utställningsfilosofi just nu. Sid. 20-28.

Westerdahl, Christer. Skånes maritima kulturarv. Ett nätverk för maritim kulturhistoria. Sid. 29-41.

Larsson, Stefan. De arkeologiska nätverken i Skåne: historisk arkeologi. Sid. 42-45.

Anund, Johan & Bäck, Mathias. Att samla till en ny giv i Mellansveriges städer. Nätverket Stadsarkeologiskt Forum har skapats. Sid 46-50.

META 2002 4

Uotila, Kari. Åbo medeltida rådhus – en stenbyggnad vid ett medeltida torg. Sid. 3-18.

Balic, Ivan. Det sociala rummet som en spegling av styrkerelationer. Sid. 19-26.

Theliander, Claes. Kultplatskontinuitet i Västergötland? Ett inlägg i en nygammal debatt. Sid. 27-34.

Kyhlberg, Ola. Huvudgårdar och herravälden – recension av Martin Hansson avhandling. Sid. 35-49.

Jerkert, Jesper. Bayesiansk förvirring. Sid. 50-53.

Wienberg, Jes. Kirker, statistik og vrøvl. Sid. 54-59.

 

2003

META 2003 1

Andersen, Vivi Lena & Lund, Julie. Borger og byrum – om en magtforhandling på byens torv i senmiddelalderen. Sid. 3-13.

Belsky, Stanislav, Saksa, Aleksanteri & Suhonen, Mervi. Stadsarkeologi i Viborg. Sid 14-30.

Nilsson, Ing-Marie. Härskarsymbol och högsäte – om betydelsen av västmarkeringar i romanska kyrkor. Sid. 31-49.

Häggström, Leif. Svart kol blir vitt guld. Sid. 50 -56.

Wienberg, Jes. Sveriges kyrkor och Hallands sockenkyrkor – en recension. Sid. 57-60.

META 2003 2

Isaksson, Sven. Döden i grytan. Dråpet på en man som hette Sölve. Sid. 3-17.

Nilsson Schönborg, Göte & Rosén, Christina. Om värdet av keramik. Kärl i jordfynd, bouppteckningar och den arkeologiska litteraturen. Sid. 18-40.

Hansson, Martin. Museerna och framtiden. Reflektioner med anledning av en pågående debatt. Sid. 41-48.

Larsson, Stefan. Kungahälla. Problem och forskning kring stadens äldsta historia. En anmälan. Sid. 49-56.

META 2003 3

Heimdahl, Jens. Den urbana naturen. Synen på urbana kulturlager i mötet mellan arkeologi och kvartärgeologi. Sid. 3-19.

Nordanskog, Gunnar. Dubbla budskap – Sigurd på stavkyrkoportalen. Sid. 20-33.

Mire, Sada. Ayodhya-konflikten. Hur länge ska arkeologerna tillåta att den inomdisciplinära debatten tystas av politiska hänsynstaganden? Sid. 34- 48.

Jonsson, Kristina. Tidigmedeltida gravar i England och Wales— referat, reflektion, recension. Sid. 49-60.

Wienberg, Jes. Welinders svenska arkeologihistoria. Sid. 61-64.

META 2003 4

Tagesson, Göran. Vetande att intet är vissare än Döden… Gravar och människor i Linköping genom 700 år. Sid. 3-14.

Jonsson, Kristina. ”Döden gör mig inte häpen…” Om undersökningar av gravar från historisk

tid och exemplet den Soldanska gravkammaren. Sid. 15-24.

Bergman, Anna. Undersökningen av gravkor 103 i Klara kyrka i Stockholm. Sid. 25-33.

Andersson, Hans. Erkebispegården i Trondheim. Beste tomta i by´n. En granskning av en nyutkommen avhandling. Sid. 34- 48

Falk Boreklev, Ann-Britt. Hett som i Helvetet. En stratigrafisk resa genom eld och vatten. Anmälan. Sid 49-50.

 

2004

META 2004 1

Risan, Thomas. Kirkegården på Domkirkeodden. Om kjønn og kristenrett. Sid. 3-20.

Hägerman, Britt-Marie. Grodor, grodor, grodor. Vad gör alla dessa grodor här? Sid. 21-36.

Bentz ,Emma. Mer än en by – presentation av ett projekt. Sid 37-48.

Magdalena Naum. Slavic Bornholm – searching for the interactions between Bornholm and the north-western Slavic area ca 900 – 1259. Sid. 49-58.

META 2004 2

Suhonen, Mervi. Optimism, pessimism and fruitful compromises Consequences of flexibility in stratigraphy. Sid. 3-14.

Fogelberg, Kerstin, Gradelin, Gunilla & Menander , Hanna. Ve och fasa. En diskussion kring bruket av faser. Sid. 15-30.

Svart Kristiansen, Mette. Serie -matrix. Et redskab til bearbejdning og formidling af stratigrafi. Sid. 31-43.

Linaa Larsen,  Jette & Hjermind, Jesper. Keramik og Tak fra Viborg Søndersø. Preliminære resultater af forskningsprojektet Viborg Søndersø 2001. Et pilotprojekt for tværfaglig forskning og metodeudvikling i dansk byarkæologi. Sid. 44-56.

Lehtonen, Hannele & Uotila, Kari. Digitization of stratigraphy. Experiences from the excavations of the medieval town of Naantali, Finland. Sid. 57-64.

Heimdahl, Jens. Ögonblick och kontinuitet. Horisontbegreppets användbarhet inom kulturlagerstratigrafi. Sid 65-74.

Sarnäs, Per. Att ha metoden som mål?Några reflektioner med utgångspunkt i matjordsarkeologi. Sid. 75-80.

META 2004 3

Högberg , Anders. Historiemedvetande och uppdragsarkeologi – tankar om alternativa

Kunskapsmål. Sid. 3-18.

Holtorf, Cornelius. Arkeologi som äventyr. Sid. 19-25.

Wienberg, Jes. Arkæologi, filosofi og retorik. Sid. 26-37.

Svestad, Asgeir. Hvorfor oldsakene må komme først. Svar til Jes Wienberg. Sid. 38-47.

Christensen, Tina. Det bliver aldrig det samme igen! En anmeldelse af Hans Christian Petersens artikel. Sid. 48-51.

META 2004 4

Knarrström, Bo. Slaget vid Landskrona 1677. Resultat från arkeologiska undersökningar av slag

fältet vid Ylleshed. Sid 3-39.

Högberg, Anders. Bilder av skånsk uppdragsarkeologi hos allmänheten och i dagspress.Sid. 40-55.

Ekengren, Fredrik. The Interplay of Past and Present: Papers from a session held at the 9th annual

EAA meeting in St. Petersburg 2003. En anmälan. Sid. 56-58.

 

2005

META 2005 1

Bodin, Sara, Hulling, Hans, Pettersson, Susanne & Svensson, Eva. Olika perspektiv på föremål. Materiell kultur hos obesuttna ca 1900. Sid. 3-20.

Cornell, Per. Vad bör göras? Om arkeologi, eklektoretorik och Svestads ordning. Sid. 21-27.

Hegardt,  Johan. Adjö Asgeir Svestad. Välkommen, Jes Wienberg. Sid. 28-34.

Karlsson, Håkan. En retorisk bumerang. Asgeir Svestad och (u)arkeologin. Sid. 35-40.

Notelid, Michel. Varför begrundan måste komma före disciplinen.  Sid. 41-45.

Rundkvist, Martin. Arkeologer tittar på gamla saker för att ta reda på hur det var att leva för

länge sedan. Sid. 46-52.

Herschend, Frands. Argumentation ad hominem i dag och för 160 år sedan. Sid. 53-59.

Kristiansen, Kristian. Hvorfor nysgerrigheden må komme først. Svar til Asgeir svestad.Sid. 60-63.

META 2005 2

Jönsson, Lars & Kockum, Jan. Att sätta gränser. Sid. 3-20.

Ifverson, Patric & Heimer, Olle.  Almdala. En storgård från sen vikingatid och tidig medeltid i Lockarp, Skåne.  Sid.  21-38.

Ingwald, Johan & Löwgren, Karin. Fynd med kyrklig anknytning från en medeltida gård i Bunkeflo.

Sid. 39-51.

Ratilainen, Tanja. Building plan left unfinished? Excavation project at St. Lawrence Church of

Hämeenkoski. Sid. 52-65.

Wienberg, Jes. Historisk arkæologi i samtiden. Sid. 66-76.

META 2005 3

Myrberg, Nanouschka. Numismatik mellan historia och arkeologi. Introduktion och pulstagning. Sid. 3-10.

Horsnaes, Helle W. Når mønter ikke er penge – et eksempel på postmodernistisk numismatik. Sid. 11-20.

Ingvaldsen, Håkon. Mellom objekt og symbol. Kontekstbaserte tolkningsteorier for mynters oppkomst og funksjon fra antikken til vår tid. Sid. 21-36.

Kilger, Christoph. På jakt efter människorna bakom mynten. Tolkningsmöjligheter inom det numismatiska och historiskarkeologiska forskningsfältet. Sid. 37-52

Moesgaard, Jens Christian. Bønders møntbrug i middelalderen. Hvad detektorfundne mønter fortæller. Sid. 53-65

META 2005 4

Pettersson, Claes. Farlig historia – arkeologi bland miljögifter. Sid.3-13.

Svestad, Asgeir. ”Til helvete med Thomsen” -En siste replikk. Sid. 14-17.

Hjørungdal, Tove. Instead of a Review: Outline and Discussion of a Book on Johanna Mestorf, a Lady Amongst 500 Gentlemen. Sid.18-37.

Petersson, Bodil. Arkeologi som populärkultur. Recension av Cornelius Holtorfs bok ”From Stonehenge to Las Vegas: Archaeology as Popular Culture”. Sid.38-46.

Klackenberg, Henrik.  Mynt, myntfynd och ekonomi i Danmark 1241-1340. Sid.47-50.

Nilsson Stutz, Liv. Äntligen! Bredd och djup om arkeologi och etik från en svensk horisont. Sid.51-53.

Bentz, Emma, Lagerstedt, Anna & Svensson, Eva. Hantverk på den medeltida landsbygden. Konferensrapport från Ruralia VI. Sid. 54-61.

 

2006

META 2006 1

Frydenberg, Hilde Sofie.  Massematerialenes ubestemmelighet? Sid. 3-11.

Puputti, Anna-Kaisa.  A zooarchaeological study on animal husbandry and game exploitation in the 17th century Tornio, Northern Finland. Sid. 12-28.

Roslund-Forenius, Ylva. Flottningslämningar- en del av vår skogshistoria. Sid. 29-44.

Svensson, Eva. Stora Ådalen. Kulturmiljön och dess glömda förflutna. En recension. Sid 41-45.

Wienberg, Jes. Middelalderlige vandmøller. Recension. Sid 46-50.

Roslund, Mats. Dop och död – danska korståg med nutidskänsla. En recension av ”Danske korstog. Krig og mission iØstersøen”. Sid. 51-54.

META2006 2

Sven Isaksson, Sven. Ur skogen -Förändringar i människans relation till den vilda naturen under järnålder och tidig medeltid. Sid. 3-14

Rundberget, Berndt. Perspektiver på jernproduksjon i Gråfjellområdet. Sid.15-32.

Hennius, Andreas. Om den tidiga tjärframställningens historia. Sid 33-42.

Forenius, Svante. Järnhantering i gränsland. Sid. 43-55.

Nilsson, Ing-Marie. Anmälan av Jan Eric Sjöbergs bok ”Att återerövra det förflutna. Georg F. L.Sarauw. Botanikern som blev arkeolog”. Göteborgs Stadsmuseum 2005. Sid. 56-57.

META 2006 3

Lucas, Gavin & Snæsdóttir, Mjöll. Archaeologies of Modernity in the Land of Sagas. Sid. 5-18.

Wienberg, Jes. Kirkearkæologi – fra stil til kulturarv. Sid. 19-29.

Knarrström, Annika. Den okände soldatens okända grav – arkeologin om historiska slagfältsgravar. Sid. 31-56.

Myrberg, Nanouschka. Svears rätt och nationalismens drake – om en mytisk gemenskap. Sid. 57-68.

Øye, Ingvild. ”Den medeltida byns sociala dimensioner” – nye tilnærminger til den skånske landsbyen. Sid. 69-79.

META 2006 4

Larsson, Mats. Hjortpark, kronoskog och ladugård- nya perspektiv på Skyttsie Hage på Skanörs ljung. Sid. 3-18.

Magnell, Ola. Att befolka en stadsdel- Pälsare i det medeltida kvarteret Blekhagen, Lund. Sid. 19-34.

Götlind, Anna & Nilsson, Ola. Järnräntor och slaggvarp – en studie av metallproduktionen på ”Näveberg”. Sid. 35-52.

Anglert, Mats &  Knarrström,  Annika.  Sentida bosättningar och historisk arkeologi – knappast en marginell historia! Sid. 53-80.